Vårt hem är vår borg, en plats för återhämtning och trygghet där vi bygger grunden för ett hälsosamt och aktivt liv. Men tänk om luften vi andas inomhus bär på en osynlig risk? Radon är en luktfri och osynlig gas som kan finnas i våra bostäder och utgöra ett allvarligt hot mot vår hälsa. I Sverige beräknas närmare 400 000 bostäder ha förhöjda halter. Det kan låta skrämmande, men det finns ingen anledning till panik. Genom kunskap och enkla, proaktiva steg kan vi säkerställa att vårt hem förblir den trygga fristad det är tänkt att vara. Att ta reda på radonhalten i ditt hem är ett av de viktigaste stegen du kan ta för din och din familjs långsiktiga välmående.

Vad är radon och varför är det en hälsorisk?

Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas naturligt i berggrunden när grundämnet radium sönderfaller. Eftersom gasen är både osynlig och luktfri kan vi inte upptäcka den med våra sinnen. När radon i sin tur sönderfaller bildas radioaktiva metallatomer, så kallade radondöttrar. Det är dessa partiklar som utgör den verkliga faran. När vi andas in dem fastnar de i våra luftvägar och lungor, där de avger alfastrålning som kan skada cellerna. Långvarig exponering för höga halter av radon är, efter rökning, den vanligaste orsaken till lungcancer. Varje år drabbas cirka 500 personer i Sverige av radonrelaterad lungcancer. Risken är särskilt hög för rökare, men även icke-rökare kan drabbas. Att minska radonhalten i sitt hem är därför en av de mest effektiva åtgärderna vi kan vidta för att förebygga denna sjukdom och skydda vår hälsa på lång sikt.

Varifrån kommer radonet?

Radon kan leta sig in i våra hem från tre huvudsakliga källor, och det är ofta en kombination av dessa som leder till förhöjda värden. Att förstå källan är avgörande för att kunna vidta rätt åtgärder.

• Radon från marken är den absolut vanligaste källan i svenska bostäder. Luften i marken innehåller alltid höga halter av radon. När lufttrycket inomhus är lägre än utomhus, vilket det ofta är under den kalla delen av året, kan radonhaltig markluft sugas in i huset genom sprickor och otätheter i grunden eller vid rörgenomföringar.
• Radon från byggnadsmaterial, särskilt så kallad blå lättbetong (blåbetong) som tillverkades mellan 1929 och 1975, kan avge betydande mängder radon. Materialet är baserat på alunskiffer och kan orsaka mycket höga halter inomhus, ibland uppemot 1000 Bq/m³.
• Radon i hushållsvatten kan vara ett problem för de med egen bergborrad brunn. När vattnet används i duschen eller spolas i kranen frigörs radongasen till inomhusluften. Kommunalt vatten utgör sällan ett problem, då det renas och luftas effektivt. En tumregel är att 1000 Bq/L i vattnet kan bidra med cirka 100 Bq/m³ till luften inomhus.

Mätning är det enda sättet att veta säkert

Eftersom radon varken syns, luktar eller smakar är en mätning det enda tillförlitliga sättet att ta reda på om du har förhöjda halter i ditt hem. Många hoppas kunna förlita sig på så kallade radonkartor från Sveriges geologiska undersökning (SGU) för att bedöma risken. Dessa kartor är dock alldeles för generella för att ge en säker bild av en enskild tomt. Radonhalten kan variera kraftigt mellan två grannhus beroende på husets konstruktion, grundens täthet och de specifika markförhållandena. Din grannes låga mätvärde är alltså ingen garanti för att ditt hus är säkert. Den enda vägen till trygghet är att utföra en egen mätning i din bostad.

Så här går en tillförlitlig mätning till

För att få ett rättvisande årsmedelvärde, vilket är det värde som myndigheterna utgår ifrån, krävs en långtidsmätning enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning. Processen är enklare än många tror och är en liten insats för den trygghet den ger. För att komma igång behöver du beställa mätdosor, så kallade spårfilmsdosor, från ett mätlaboratorium som är ackrediterat av Swedac, vilket garanterar kvaliteten. För att säkerställa en professionell och smidig process är det en stor fördel att vända sig till erfarna specialister som Radea för radonmätning, där du enkelt kan beställa allt du behöver online. Vid ett husköp där tiden är knapp kan en kortare vägledande mätning på 7–10 dagar ge en indikation, men det är viktigt att komma ihåg att endast en långtidsmätning ger ett tillförlitligt årsmedelvärde.

1. Mät under rätt period: Mätningen ska utföras under eldningssäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april. Det är under denna period vi vädrar mindre och huset är mer tillslutet, vilket ger det mest representativa resultatet.
2. Mät tillräckligt länge: Mätperioden måste vara minst två, men gärna tre, månader. Detta för att jämna ut de stora variationer som kan uppstå från dag till dag på grund av väder, vind och ventilation.
3. Placera dosorna korrekt: Du behöver minst två mätdosor. Placera minst en dosa på varje bebott våningsplan. Välj rum där ni vistas mycket, som sovrum och vardagsrum. Följ de medföljande instruktionerna noga gällande avstånd till väggar, tak, fönster och ventilationsdon.
4. Skicka tillbaka och invänta resultat: När mätperioden är över skickar du tillbaka dosorna till laboratoriet för analys. Efter några veckor får du ett mätprotokoll med resultatet för din bostad. Referensvärdet i Sverige ligger på 200 Becquerel per kubikmeter (Bq/m³), ett värde som bland annat regleras i Boverkets byggregler. Ligger ditt värde över detta bör du gå vidare med åtgärder.

När en mätning är särskilt viktig

Ansvaret för att en mätning blir gjord ligger på fastighetsägaren. Bor du i villa eller radhus är det alltså ditt eget ansvar. Bor du i en bostadsrätt eller hyresrätt är det styrelsen eller hyresvärden som ansvarar för att mäta och vidta åtgärder. Tveka inte att fråga dem om och när den senaste mätningen gjordes.

• Vid husköp eller försäljning: En radonmätning är en viktig del av besiktningen och ger trygghet för både köpare och säljare.
• Efter om- eller tillbyggnad: Förändringar i husets konstruktion kan skapa nya vägar för markradon att tränga in.
• Vid byte av ventilation- eller uppvärmningssystem: Allt som påverkar lufttrycket och luftomsättningen i huset kan också påverka radonhalten.
• Om det gått mer än 10 år sedan senaste mätningen: Markförhållanden och husets skick förändras över tid, vilket gör att en gammal mätning inte längre är tillförlitlig.
• Vid misstanke om risk: Om du vet eller misstänker att ditt hus är byggt med blåbetong, eller om det ligger i ett område som är känt för höga halter av markradon.

Ett hälsosamt hem är grunden för ett aktivt liv

Att få ett mätresultat som ligger över referensvärdet kan kännas oroande, men se det istället som en möjlighet – en chans att aktivt förbättra din hemmiljö. Det är inte en katastrof, utan en tydlig signal att agera. Det finns effektiva och beprövade metoder för att sänka radonhalten, oavsett varifrån den kommer. Det kan handla om att täta sprickor i grunden, installera en radonsug som skapar ett undertryck under huset, förbättra ventilationen eller installera en radonavskiljare för vattnet. Det klokaste är att anlita en certifierad radonkonsult som kan identifiera källan och föreslå den mest kostnadseffektiva lösningen för just ditt hus. Organisationer som Svensk Radonförening listar konsulter som genomgått utbildning om radonåtgärder. Att investera i en radonfri inomhusmiljö är att investera i din och din familjs hälsa. Det handlar om att säkerställa att platsen där vi sover, äter och återhämtar oss är så trygg och hälsosam som den kan vara. Precis som vi väljer att röra på oss för att stärka kroppen, är detta ett aktivt val för ett friskare liv. Den enkla handlingen att mäta radon är det första, kraftfulla steget mot att ta full kontroll över din hemmiljö och skapa de bästa förutsättningarna för ett långt och aktivt liv.